Framtidsplaner
Jag är en sån där människa med något helt otroliga drömmar och planer inför framtiden. Heelt galet vad jag tänker, drömmer och föreställer mig om hur mitt liv kommer att vara.
Jag kan räkna upp några saker som jag är helt säker på att jag till att börja med vill ha:
- En lagomt stor ljus lägenhet, kanske en stor tvåa eller en trea. Jag vill ha en ganska öppen planlösning. fräscht stort kök, walk-in closet, stort badrum med tvättmaskin och så klart en diskmaskin i köket. Den får gärna inte ligga i ett typiskt lägenhetshus utan jag bor gärna så att jag har en liten gård att sola på osv, och gärna en stor balkong.
- En hund. En liten hund, inte för liten, för den måste klara av att vara med i stallet utan att bli uppäten av stallkatterna eller fastna i en hov på någon häst. Glad, pigg och oblyg, gärna väldigt lydig hehe.
- Pontus, jag vill ha Pontus. Att dela mitt liv med honom är min högsta dröm, någonsin. Han och jag passar varandra som hand i handske, och jag vet att vi kommer hålla ihop bra länge. Jag är en sådan som tror på för evigt, och med honom vill jag spendera min evighet.
Ni kanske märker att jag inte har nämnt något om hästar? Det är för att jag just nu är osäker på hur jag vill göra med mitt hästliv. Utan en häst är jag så otroligt deppig och rastlös, men just nu är jag så stressad att jag bara vill hem och sova efter skolan och skita i allt som har med hästar att göra. Känns som att jag verkligen vill hålla på med den här sporten, men jag gör det gärna när jag har ordentligt med tid så att jag kan njuta av det ordentligt. Att fortsätta rida Thereses ponnysar är ju så perfekt, men det får jag ju bara göra tills jag är arton tyvärr.
Sedan är det här med att drömma stort och föreställa sig massvis en egenskap jag önskade att jag kunde trappa ner lite på.
Det är inte kul att bli besviken, ledsen och gå runt med en gnagande känsla i magen dygnet runt för att jag går miste om något jag verkligen vill. Hade jag kunnat lugna ner mina framtidsvisioner i vissa lägen hade jag inte behövt känna så som jag känner nu, just den där gnagande känslan i magen. Jag blir så tom när allt inte blir som planerat, en besvikelse som inte går att vända på trots att jag har så mycket att glädja mig åt.
Detta är en stor fet nackdel med att vara en sån som jag, en drömmare. En stor, fet nackdel.
Men samtidigt så skulle jag inte kunna föreställa mig ett liv utan drömmar, jag gillar dom ändå.
